Community för boende i Ramlösa – nyheter, historia och gemenskap
Ramlösa är en unik plats med en rik historia och en levande nutid. Här samlas information om områdets historia, platser, föreningar och aktuella händelser. Engagera dig i Ramlösas lokala liv!
Med sina historiska byggnader, vackra parker och unika källor har Ramlösa en särskild plats i Helsingborgs historia. Från kurortsepoken till modern tid har området behållit sin charm och betydelse för både boende och besökare.
Foto av Lars Nilsson på Flickr
Våren har kommit till Brunnsparken och tusentals tulpaner i alla färger skapar en spektakulär syn. Parken är öppen för besökare varje dag mellan 8-20.
Det historiska Brunnsparkshotellet genomgår nu en omfattande renovering som ska återställa byggnadens ursprungliga glans. Arbetet beräknas vara klart till sommaren 2025.
Elever från Ramlösaskolan har påbörjat ett konstprojekt där de skildrar Järnkällans historia och betydelse. Verken kommer att visas på en utställning i maj.
Varje lördag och söndag kl 10:00 erbjuds gratis yogaklasser i den vackra omgivningen av Ramlösadalen. Ta med egen matta och vattenflaska.
Alla intresserade är välkomna till föreningskväll i Brunnsparken den 20 april kl 18:00. Möjlighet att lära känna lokala föreningar och engagera sig.
Den populära sommarkafén i Villa Desideria öppnar sina dörrar den 1 maj. Erbjuder hembakta bakverk, kaffe och en unik atmosfär i historiska omgivningar.
Efter en paus på två år återvänder Brunnsdagarna till Ramlösa den 10-11 augusti. Fyra dagar fyllda av musik, mat, historia och gemenskap.
Ett nytt informationssystem med skyltar och QR-koder installeras runt om i Ramlösa för att berätta platsernas historia och betydelse.
Felaktigt användarnamn eller lösenord. Försök igen.
Viktigt att notera: Vi är inte förknippade med varumärket Ramlösa eller Carlsberg. För frågor om deras produkter, vänligen besök www.ramlosa.se.
Vi kan tyvärr inte hjälpa till med bokningar av lokaler eller restauranger för bröllop eller andra evenemang. Denna sida är en community-sida för boende i Ramlösa.
Historien om Ramlösa börjar som de flesta andra historier, för väldigt länge sedan. Namnet Ramlösa tros komma redan från järnåldern, då namnet kommer sig av en sammansättning av två ord. Ramm, som betyder fuktig äng eller våtmark, och lösa som betyder sluttning, äng eller glänta.
Experter tror att själva dalen var ett kärr som senare torkade ut till förmån för bete och liknande bruk. Området har inte frambringat speciellt många arkeologiska fynd, vilket många tror beror på att man förr i världen helst inte levde i en dalgång. En dalgång är svår att försvara mot rövare och invaderande grannar, utan man valde hellre att bo på eller nära en höjd.
Bygden runt stadsdelen har däremot uppvisat gott om arkeologiska fynd, och detta tror man har att göra med den närliggande Råån (Råå-ån). Höjder och vattendrag var såklart perfekta boplatser för den tidigare människan, eftersom fiske och handel underlättades betydligt av att ha ett vattendrag i närheten.
På senare tid uppstod själva Hälsobrunnen, som för de flesta är närmast synonymt med själva området Ramlösa. Hälsobrunnen uppstod som ett rykte, om att de järnhaltiga källorna i Ramlösa skulle ha botgörande effekt och det började dra folk på 1700-talet. Redan innan detta upplevde Karl XI's soldater de helande effekterna av vattnet. Under det Skånska Kriget (1675-1679) ska hans soldater ha kommit till Ramlösa för att vila upp sig under en kampanj. De ska ha druckit av vattnet och det lär ha botat soldaternas fältsjuka. Fältsjuka var ett samlingsnamn på de olika hygien- och bristsjukdomar som soldater ofta drabbades av förr på grund av dålig mat och smutsigt vatten. Detta blev början på legenden och myten om Ramlösavattnet och dess potenta och helande krafter. Några decennier senare skulle Lundaprofessorn Johan Jacob Döbelius börja kapitalisera på vattnet i källan.
Johan Jacob Döbelius, guvernmentsläkare och medicinprofessor vid Lunds Universitet, var den som först insåg potentialen hos vattnet i Ramlösa. Han tog hjälp av guvernör Magnus Stenbock i Skåne och fick både tillstånd och hjälp att röja undan runt brunnen. Den invigdes den 17 juni år 1707.
Hälsobrunnen skulle senare utökas med både klinik och ett sjukhus dit många människor kom för olika krämpor. De fick "dricka brunn" som det kallades, och vattnet sades kunna hela alla möjliga åkommor och problem. Allting ifrån kräkningar, diarré, huvudvärk till störningar i menstruationen, gikt och reumatism skulle kunna botas med hjälp av det förunderliga Ramlösavattnet.
Huruvida det är sant får man nog ta med en nypa salt, men vi vet idag att vattnet är järnhaltigt, vilket är nyttigt, samt vitaminberikat. På den tiden var det att likställa med att åka på spa idag, men Ramlösa var dessutom ett "trendigt" spa. Hit kom folk från de högre samhällsklasserna, även friska människor, för att roa sig. Brunnen blev hälften kurort och hälften festort (inte olikt resmål som Bad Gastein i Alperna).
I mitten av 1700-talet lät man bygga ett korsvirkeshus för att husera gäster till brunnen, dock hade huset bara fem gästrum. De allra flesta som reste hit fick nöja sig med inkvartering hos någon som bodde här. Områdena runt brunnen var ganska torftigt, och det gick ju inte för sig när området strävade efter att fortsätta vara trendigt – så man bestämde sig för att renovera och restaurera.
Carl Hårleman, en väldigt känd arkitekt som bland annat hjälpt till att rita Stockholms Slott och att införa Rokokon i Sverige, var en av de som tog initiativet till att försköna och rusta upp området kring brunnen. Nya träd planterades in och området inhägnades. Detta tillsammans med nya vägar och nya gångar som anlades gjorde parken mycket mer besöksvärd och trevlig. Brunnsparken hade en riktig guldålder från det att brunnsintendent Eberhard Rosén-Rosenblad tillträdde 1760 fram till dennes död år 1796. Brunnen blev ett aktiebolag, som med ett startkapital på 16000 riksdaler antog utmaningen att bygga upp området än mer.
En riksdaler var värd 4 kronor då man 1873 började använda kronan i Sverige – och med hjälp av SCB's prisomräknare kan man se att 64000 kronor (16000 riksdaler) 1915 är värt nästan 2,5 miljoner kronor med 2009 års penningvärde. Med andra ord var hälsobrunnen en miljonsatsning för sin tid! Pengarna började dock sina, och man fick förslaget från Achates von Platens, hovmarskalk, att arrendera marken i 50 år.
I samarbete med brunnsläkare Eberhard Munck af Rosenschöld drev Achates von Platens nu in brunnen i en ny glansperiod, då källan frekvent besöktes av kungligheter såsom Oscar I. Carl von Dannfelt investerade en hel del pengar i anläggningen, och har idag en gata i Ramlösa uppkallad efter sig (Dannfeltsgatan). 1840 fick källan och brunnen ett bakslag när både Dannfelt och Rosenschöld plötsligt gick bort. En tid av förvirring skulle då följa, som varade fram till 1855 då en ny stor ägare trädde fram – ryttmästaren Rudolf Tornérhjelm stod i spetsen för de som tog över brunnen.
Med Brunnsparken brukar man mena den del av parken som ligger närmast tågspåret och värdshuset, vid Ekebacken. Där ligger också själva källan, där vackra kolonner med tak över går som en halvcirkel och där man kan se det järnrika vattnet sippra fram ur berggrunden. Berget vid källan är alldeles rostbrunt av allt järn i vattnet.
Med Ramlösaparken menar man resten av dalgången, som sträcker sig mot Ramlösa Station. Brunnsparken brukar också hänvisa till de byggnader som ligger ovanför dalen mot tågspåret till (söderut). Historien från 1850-talet och framåt kan kortfattat handla om hur man i slutet av 1800-talet borrade efter lera och kol men efter att ha stött på stora kvantiteter vatten slutade man borra för att analysera vattnet. Det visade sig att det var väldigt rent och dessutom fullt med nyttiga mineraler. Det var i klass med det välkända tyska hälsovattnet, Neuenahrs.
I början på 1900-talet uppstod en hel fabrik som buteljerade vattnet. Den byggdes 1912 och runt 1920 hade inkomsterna från fabriken passerat de från själva brunnen i övrigt, och på 30-talet var brunnen mer än ekonomisk belastning än en lönsam verksamhet. Man behöll dock brunnsverksamheten av traditionella skäl.
Foto av Lars Nilsson på Flickr
Idag har man flyttat fabriken till det närliggande industriområdet Ättekulla, och vattnet leds från källan via en underjordisk kulvert och upp till den nya fabriken. Källan i sluttningen vid Brunnsparken finns än idag kvar, och det är helt fritt fram att ta några klunkar och känna hur hälsan får sig ett uppsving.
När man kliver in genom portarna till parken, antingen från Södra Brunnsvägen i norr eller från den sydligare delen av samma väg, (då man kliver in på Brunnsallén) – eller om man väljer att komma in i området från väster – så är det som att kliva tillbaka 200 år i tiden. Det är väldigt lätt att glömma de nutida leksakerna som barnen som bor i villorna slängt i trädgårdarna efter, eller de bilar som står parkerade, när man ser alla husen. De går i gult och även vitt, och är byggda efter tyska sommarhus som de såg ut på den tiden. De flesta är i trä eller puts, och de är otroligt vackra och inspirerande hus.
Här finns Brunnslasarettet, två byggnader varav den äldsta byggdes 1835 och som arkitekt Fredrik Blom ritade. Den är i gult tegel, med två våningar och det står till och med "lasarett" på den. Många av villorna har namn efter blommor, exempelvis Villa Begonia och Villa Primula.
Ramlösa uttalas ['ramløːsa], det vill säga som "rammlösa". Inga andra uttala är godkända och man ska ABSOLUT inte uttala det som raaamlösa.
1798 började aktiebolaget grundat av Johan Jacob Döbelius sälja Ramlösavatten. Under tidigt 1900-tal går verksamheten med att sälja vattnet på flaska om den traditionella kurorts- och brunnsrörelsen i intäkter.
Ramlösas tidigare flaskdesign som fick utomlands på export. Foto av Jsdo1980
Vattnet börjar exporteras till Danmark, Finland och flera andra länder i Europa. Efter ett tag behöll man brunnsrörelsen endast av sentimentala skäl då den var mycket olönsam i förhållande till vattenförsäljningen under varumärket Ramlösa.
Försäljningen sjönk under andra världskriget men tog återigen fart när freden kom till stånd. Man fick bygga ut fabriken vid flera tillfällen för att till slut bygga en helt ny fabrik på Ättekulla. Man lade detta år (1973) också ner kurortsverksamheten till slut.
Lastbilar hämtar Ramlösa från Brunnsparken 1935. Fotokälla från Helsingborgs Museum.
1990 lanseras den första icke-naturella smaken av Ramlösa och det är Citrus som ser dagens ljus och starten av en stor expansion av spännande smaker är nu igång.
1999 upphör Ramlösa existera i eget bolag och ingår i Pripps som sedan slås ihop med Carlsberg under 2001. Idag ägs Ramlösa fortfarande av Carlsberg och produktionen sker fortfarande i Ramlösa på Ättekulla.
Här nedan kan du se en film från Sydsvenskan och HD som har besökt Ramlösas fabrik:
Vid den öppna gräsytans mittpunkt, mot dalbranten, ligger den gamla alkaliska källan. Denna är innesluten av en konstgjord grotta, numera inhägnad av ett stängsel.
Denna källa upptäcktes av en slump i slutet av 1800-talet när man sökte salthaltigt vatten. Man blev först besviken eftersom man inte hittade det man sökte, men sedan insåg man att det man hittat var ännu bättre och detta blev början på en ny affärsidé. Man anlade faktiskt en fabrik i Ramlösadalen där man tappade vattnet på flaskor, men denna revs i samband med att man flyttade verksamheten till större lokaler.
Det är denna källa som gav upphov till det vatten vi idag dricker på flaska från Ramlösa.
Foto av Jsdo1980 Wikimedia Commons
Brunnslasarettet är en imponerande byggnadskomplex bestående av två historiska byggnader. Den äldsta delen, ritad av arkitekt Fredrik Blom, uppfördes 1835 och är en elegant tvåvåningsbyggnad i gult tegel. Den karakteristiska fasaden pryds av vita detaljer och en ståtlig entré med pilastrar som bär upp en kornisch med texten "LASARETT".
Byggnaden har genomgått flera förändringar genom åren. En tillbyggnad i två våningar tillkom 1928, och 1982 övervägdes byggnadsminnesförklaring, men detta realiserades aldrig på grund av byggnadens skick. Den andra byggnaden, ett annex från 1885, kompletterar komplexet med sin gulmålade fasad och vita detaljer. Tillsammans bildar dessa byggnader en viktig del av Ramlösas kurortshistoria och arkitektoniska arv.
Foto av Joakim Jardenberg på Flickr
Brunnsparkshotellet kallas även för det Stora Hotellet. Det är inget hotell längre, utan tjänar som kontor idag. Det är ett gigantiskt stort trähus, ett av Skandinaviens största trähus, målat i gul färg med vita kolonner och fönsterkarmar. Huset är i två våningar och står på en grund av helsingborgstegel.
Det ursprungliga Brunnshotellet byggdes år 1807 av den dåvarande ägaren, Achates von Platen. Då var hotellet en korsvirkesbyggnad, även då i två våningar. Det hade en stående träpanel som fasad och två envåningsflyglar som tillsammans hyste 20 gästrum och kammare. Det gamla Brunnshotellet brann ned till grunden den 17 juli 1879. Johan Erik Stenberg, arkitekt, började skissa på ett nytt hotell som skulle ersätta det gamla. År 1880 stod detta klart, och det står alltså kvar än idag.
Under åren har man byggt ut hotellet, bland annat byggde man ut matsalsverandan vid hälsobrunnens 200-årsjubileum 1907. Hotellet och hälsobrunnen fick se sig besegrade av Ramlösavattnet, och verksamheten trappades ner mer och mer under åren efter 1912 då fabriken byggdes. Hotellet hade dock en viktig funktion att fylla i historien – Brunnshotellet fick bli mottagningsplats för judiska flyktingar under andra världskriget. Sammanlagt passerade 13000 flyktingar genom Helsingborg, och många av dem togs emot just vid Ramlösa Brunnshotell.
Mellan åren 2005 och 2006 genomgick Brunnshotellet en rejäl ansiktslyftning invändigt, med en totalrenovering som danska arkitektkontoret Tegnestuen stod för. Hotellet är, tillsammans med en stor del av byggnaderna i Brunnsparken, skyddade av Kulturminneslagen. Byggnaden är en otroligt vacker och sevärd plats att besöka, speciellt på sommaren, och den gör väldigt trevliga semesterbilder.
Runt om i parken kan man även hitta små skyltar med intressant text och fakta som man kan lära sig massor av på sin resa genom Ramlösa.
Foto av Hakandahlstrom Wikimedia Commons
Från Ramlösadalen leder den så kallade Filosofiska gången upp på den andra höjden. Du hittar till denna genom att ta dig till den alkaliska källan och gången upp till gatan norrut om parken. Välj att gå in i den något undangömda gången som går rakt in i skogen upp för en liten kulle.
I gången möter du blandad lövskog som förr dominerades av ekar och därför kallades Ekebacken, men numera har inslaget av bok ökat. Längs gången kan man se flera initialer inristade i träden, då detta var ett populär romantiskt promenadstråk under hälsobrunnens dagar.
Foto av Jsdo1980 Wikimedia Commons
I början av Filosofiska gången står en runsten, donerad till och utformad av 1700-talsarkitekten Carl Hårleman, där han tackar för en uppfriskande vistelse.
Carl Hårleman var en av arkitekterna bakom Stockholms Slott. Han uppförde denna runsten 1750 som tack för sin tid i Ramlösaparken. Han deltog även aktivt i arbetet med att göra parken en vackrare och bättre plats.
Detta är en stor och vacker urna designad av konstnären Ferdinand Ring. Den skänktes av Höganäs stenkärlsfabrik till Ramlösa Brunnspark 1866.
Den placerades på sin nuvarande plats på 1950-talet och urnan restaurerades till sitt nuvarande skick 1992.
Järnkällan är anledningen till att fenomenet Ramlösa Brunnspark uppstod. Här sipprar det välgörande järnvattnet fram ur sandstenen, fritt för alla sjuka tillresta att dricka av. Självklart kan även du ta en slurk av vattnet, men vi varnar dock för att det är mycket järnrikt och smakar nästan som blod.
De som reste till Ramlösa för att bo på kurorten drack upp till 8 liter av vattnet varje dag för att tillgodogöra sig dess helande effekt. Vattnet innehåller 0,0190 mg järnkarbonat per liter vatten.
Enligt brunnsintendenten Pehr Unge (1796–1810) hade vattnet visat sig verksamt mot följande sjukdomar: äckel och kräkning om morgnarna, förstoppning, kolik, slem och sömnlöshet, cardialgi och halsbränna, väderspänningar, maskar, mjältsjuka, hysteri och konvulsioner samt oordningar i menstruationen, gikt, reumatism, kontrakturer, lidanden i urinvägarna, lamhet och även hudsjukdomar. Han anför också ett par bröstsjukdomar som har blivit hävda av vattnet. (Källa Wikipedia)
Foto av Jesper Olsson
Denna villa byggdes 1800 och var residens för överläkarna som arbetade på Ramlösa Hälsobrunn.
Numera används villan som en privat bostad.
Foto: Jesper Olsson
Efter mer än 125 år med matservering har Ramlösas enda värdshus gått i graven. 2007 lades restaurangverksamheten ned och man håller nu på att omvandla huset till ett kontorsshotell istället.
Värdshuset byggdes från början som ett gästgiveri och kallades Lilla hotellet. Det stod klart 1881 året efter Brunnshotellet inne i Ramlösaparken.
Hotellet var avsett för de som inte hade råd att bo på det finare och större Brunnshotellet.
Nedanför huvudgatan Brunnsallén ligger Ramlösadalen. Det är här nere du hittar Ramlösakällan och en mycket vacker promenadstig som sträcker sig längs Lussebäcken.
Här kan du mata änder och se de gamla avsmaknings-inrättningarna från tiden när källan var välbesökt. Här ligger också vattenpaviljongen som är mycket vacker och pampig och väl värd ett besök.
Foto av Jsdo1980 Wikimedia Commons
Här öppnades portarna 1880 och man erbjöd ett första klassens badhus med många olika behandlingar.
Under parkens storhetstid erbjöds varma bad, kallvattensbassäng, gyttjebad, massage, elektriska ljusbad, ångskåp m.m. I princip som ett modernt spa med andra ord.
Man byggde till badhuset 1919 men idag så är det omvandlat till bostadsrätter.
Villa Desideria byggdes 1801 för den friherreliga ätten Trolle. Det är ett vackert korsvirkeshus i en och en halv våning, med brunmålad ektimra och gult flammigt tegel i facken. Huset har en särpräglad arkitektur med frontespiser i norr och söder, samt farstukvistarna i gavlarna som tillkom 1899.
Huvudentrén ligger åt söder under en elegant snickrad veranda från 1870-talet. Verandan och farstukvistarna har vita snickeridetaljer, medan resten av huset är brunmålat. Villan fick sitt namn efter drottning Desideria, Karl XIV Johans hustru, som bodde här under sina besök på hälsobrunnen. Tidigare kallades huset "Det Gamla Trolleska huset".
Ramlösa är fyllt med vackra platser och ståtliga byggnader, underskön natur och slående vyer. Bara någon som bott i eller nära Ramlösa kan känna till dem alla, så här kommer några tips på var man kan börja leta.
Behöver knappt nämnas, men det är en otroligt vacker park – även på den sidan som är längst från hälsobrunnen och Brunnsparken. Den är speciellt vacker på hösten, när löven ändrat färg men innan de fallit. För motionären erbjuder parken stor skönhet medan man är ute och joggar.
Bäcken som rinner genom Ramlösaparken heter lussebäcken, denna rinner ända ut till öresund i höjd med RÅÅ. Här lever öring och andra djur, men just sträckan som rinner genom parken är bäcken väldigt grund och om man inte har väldig tur, ser man på sin höjd en and eller två.
Gustavslunds gård ligger tekniskt sett på Gustavslund, men det är å andra sidan bara cirka 3 minuters cykeltur för den hurtige. Det går en väldigt bra cykelled från Bondegatan i Ramlösa raka spåret dit – det går fortare att cykla än att köra bil! På gården har de lite små ponnyer och shetlandsponnyer som små barn kan få lov att rida på. De erbjuder en timmes lektion för att få lära känna "sin" häst – dvs. få ryka den liten i stallet och sedan sadla den för att till slut få rida lite med den. Detta är väldigt roligt för små barn, speciellt de som gillar hästar eller kanske bara djur rent allmänt. Gården i sig är anrik och hette förut Mårtenstorp, och den omnämns på en karta redan från slutet på 1700-talet.
Än en gång en plats som ligger tekniskt sett utanför Ramlösa, men som kan sägas höra till ändå eftersom att Ramlösa är en utmärkt plats att utgå ifrån för små dagsutflykter. Råån är en å som går genom Helsingborgs södra delar. Vid vissa platser erbjuder ån otroligt vackra scener och ger även mycket goda möjligheter till grodfiske! För att ta sig hit så är det enklast om man utgår från den sydöstra ingången till Brunnsparken, gärna med cykel. Cykla nästan rakt söderut genom Ättekulla och Raus och så är man där. Råån är en otroligt naturskön plats och det finns gott om vandrings-/cyklingsmöjligheter här.
Ramlösa är en stadsdel i Helsingborg, i nordvästra Skåne. Ramlösa har en folkmängd på cirka 4600 (2008) och är välkänt i Helsingborg för sina vackra miljöer och lugna områden.
Det är en vacker plats året om, med en stor och fin park (Ramlösaparken). Området har en grundskola med barn från förskola till tredje klass, och här finns även ett dagis vid Brunnsparken. Ramlösa har goda kommunikationer med resten av Helsingborg och även med resterande Skåne och Sverige i och med Ramlösa Station.
I området fanns Ramlösa Wärdshus, som lade ned år 2007 efter att ha serverat både vanligt folk och även mer framstående personer som Birger Sjöberg och Anita Ekberg i 125 år. Efter värdshuset saknas en riktigt framstående restaurang/krog, men det finns ett antal pizzerior och även hamburgerrestauranger i närområdet.
Det finns ett litet pensionat i Ramlösa, A-pensionat, men i övrigt så rekommenderas något av hotellen närmare innerstan. Ramlösa är ett område som passar perfekt till ett par heldagar när man är på besök i Helsingborg, och ett absolut måste är Ramlösaparken (även känd som Brunnsparken).
Ramlösaparken är ett stort grönområde som ligger mitt i stadsdelen, med vackra promenadstråk och öppna gräsytor. Dammar och porlande bäckar tillsammans med ett tätt lövverk bildar en naturskön oas, som både vuxna och barn har mycket nöje av.
Som en liten parentes kan nämnas att Ramlösa är för närvarande hem åt den välkända TV-kocken Tina Nordström (Mat-Tina). En annan känd svensk som bott här är Birger Sjöberg (som dessutom har en gata uppkallad efter sig, Birger Sjöbergs Gata, i norra Ramlösa). Han flyttade hit 1918 och levde ut sina sista år i Villa Daghill vid Källgatan i Ramlösa. Han dog 1929 och han begravdes på Donationskyrkogården i Helsingborg.
Ramlösa är ett fantastiskt område att bo i, speciellt om man har barn. Här finns radhus och villor, både stora och små. Den vackra och stora Ramlösaparken ligger mitt i området och utgör en självklar mötesplats för alla som bor i området. Det finns goda kommunikationsmöjligheter i form av tåg och buss, och området är ett av Helsingborgs tryggaste.
Har man då barn så finns det en skola i närheten av Brunnsparken som heter just Brunnsparksskolan, som har förskola och klasserna 1-5. När barnen "vuxit ur" skolan så kan de, som alla andra, välja skola. En bra skola i närheten då är Ättekullaskolan som ligger på Ättekulla. De har en liknande pedagogik som Brunnsparksskolan med mycket utomhusaktiviteter och dessutom en av Helsingborgs vackraste och bästa skolgårdar.
Västra Ramlösa skola är en annan skola som ligger bra i ett lugnt område. Här finns 1-9:e klass representerade och även möjlighet till förskola. Västra Ramlösa satsar mycket på hälsa och kommunikation och trycker mycket på närheten till det egna boendet.
Ett annat alternativ är Elinebergsskolan, som är speciellt känt för sin estetiska och musikaliska inriktning. Elinebergsskolan ligger på Elineberg. När barnen blivit äldre och ska börja gymnasiet så ligger alla gymnasieskolorna mer in mot city, så Ramlösa är kanske inte längre optimalt vad gäller skolgång – men å andra sidan är kommunikationerna så pass bra att transport till och från skolan inte ska bli några bekymmer.
Ramlösa består av några inofficiella små områden, exempelvis Humlegården, Kummelgatan, Brunnsparken och Bendzgatan. Humlegården är ett samlingsnamn som lokalbefolkningen använder om de radhus och villor (mest villor) som ligger norr om Södra Brunnsvägen, mot Clausgatan till.
De flesta av villorna ligger på adressen Fridas Gata, en väldigt lång gata som sträcker sig i en båge med smågator som styckar upp huslängorna. Kummelgatan är en lång gata som likt Fridas Gata sträcker sig i en båge med små gator som styckar av huslängorna. Husen här är radhus, och de ligger i den södra delen av Ramlösa, nära Ättekulla. Brunnsparken är de radhus som ligger i anslutning till den gamla Brunnsparken och Ramlösaparken. Det är här Brunnsparksskolan ligger.
Bendzgatan är huvudgatan i ett litet område med radhus som ligger längst till nordväst i Ramlösa, närmst Elineberg och Ramlösa Station. Dessa områden har alla fördelar och nackdelar, Brunnsparken är väldigt barnvänligt med cykelbanor och gångvägar mellan alla husen så att barnen slipper gå över gatan och liknande. Ramlösa som helhet är ett barnvänligt och naturskönt område med goda kommunikationer – perfekt för barnfamiljer!
Ramlösa ligger inte i centrala Helsingborg, men tillräckligt centralt för att vara på gångavstånd och ha mycket bra kommunala förbindelser.
Det tar cirka 20 minuter att gå till Ramlösa från City. Från Knutpunkten går du söderut via södergatan och vidare genom Gåsebäcken längs med motorvägen. Du går sedan under motorvägen under den lilla tunneln och kommer då upp på bussgatan mot Elineberg. Fortsätt på denna tills du kommer till höghusen på Elineberg. Nu fortsätter du bara gå i sydlig riktning och när du kommer fram till rondellen ovanför motorvägen är du framme vid den västra delen av Ramlösaparken!
Tar man tåg är det jätteviktigt att tänka på att vissa expresståg inte stannar på Ramlösa Station – risken är då att ni hamnar i Landskrona eller Malmö! Annars är Ramlösa station första södra stationen efter Knutpunkten.
Du har rätt; Humlegården är ett område inom stadsdelen Ramlösa i Helsingborg. Linje 3 i Helsingborgs stadsbusstrafik trafikerar sträckan mellan Mariastaden och Humlegården, vilket innebär att den passerar genom Ramlösa. För resor inom Ramlösa kan du alltså använda linje 3, samt även linjerna 4, 24 och 25, beroende på din specifika destination inom området. Fråga gärna busschauffören, eller håll utkik efter en lång backe som går genom parken – hoppa av vid tågspåren så är ni på rätt hållplats. Härifrån har man nära till hela parken och de mest intressanta vyerna av området.
Aktiviteterna i Ramlösa är framförallt centrerade kring den välkända Ramlösaparken, då främst den del som kallas för Brunnsparken. Om man spenderar en hel dag här så är matsäck ett trevligt sätt att stilla hungern på, speciellt om det är lite kallt ute så man kan ha med lite varm dryck.
Det kan vara bra att känna till lite om lokala matställen, affärer, mackar och lite tips om transportmedel in och ut ur Ramlösa. Det finns inga direkta livsmedelsbutiker i Ramlösa längre. Tidigare låg det en liten matbutik som kallades Pia närköp precis vid spårövergången vid Ramlösa Värdshus, men efter ett antal namnbyten har lokalen nu blivit den lokala pokerklubbens hemmaarena.
Men strax norr om Ramlösa i området Gustavslund/Västra Ramlösa finns ICA Supermarket Brunnen, en liten matbutik med bra sortiment. Vill man storhandla så rekommenderas dock en tur till City Gross på Ättekulla, söderut från Ramlösa, eller det nybyggda Lidl eller ICA Maxi på Landskronavägen, även det söderut från Ramlösa. I nära anslutning till City Gross på Ättekulla finns Burger King och två bensinmackar. Här ligger också en infart/utfart till/från motorvägen, så det är härigenom man kommer om man kör till Helsingborg via motorväg söderifrån.
Ramlösa Pizzeria ligger precis vid tågspåret vid den östra ingången till Brunnsparken, om man kör en liten bit uppför backen längs med Södra Brunnsvägen. I västra delen av Ramlösa ligger Ramlösa Station där tåg går till Landskrona och Malmö, Hässleholm och Ängelholm och vidare ut i Sverige. Bussarna går in till staden med jämna mellanrum och det finns bra alternativ om man känner för att gå.
Varje september anordnas Ramlösafesten av den lokala Socialdemokratiska klubben. Det bjuds på tipsrundor, grillning, baktävlingar och mycket underhållning för både vuxna och barn. Gå till Socialdemokraternas sida för att få reda på exakt datum för i år.
År 2007 firade man stort i Helsingborg, och speciellt i Ramlösa. Det var nämligen jubileum för Johan Jacob Döbelius invigning av hälsokällan i Ramlösa år 1707. Ramlösa Brunnspark gästades då av massvis av människor från hela Sverige och den goda stämningen dämpades inte speciellt mycket av de regnskurar som då och då blötte ned samlingen. Det anordnades brunnsdrickning på traditionellt vis, modeshower och barnteater och mycket mer. I Brunnsparken var det fest och man skålade i Ramlösavatten så det stod härliga till.
Festen fortsatte på kvällen på Hamntorget, där man hade anordnat ett jättelikt event. Gigantiska Ramlösaflaskor kantade den stora scenen, där dels Martin Stenmark och även hemmapublikens favoriter, de lokalt formerade The Sounds, underhöll. Regnet fortsatte att skvala och ramade på så vis in en otroligt blöt festival. Som tur är så lugnade sig vädret något precis i tid för att Helsingborgs Symfoniorkester skulle inta scenen och regnet kom bara tillbaka i små skurar under tiden festen fortsatte på Hamntorget.
Ramlösa är huvudsakligen ett bostadsområde utan större affärscentrum, men här finns ett antal företag och ett rikt föreningsliv som bidrar till områdets dynamik.
Västra Ramlösa skola är en F–6-skola med cirka 600 elever. Skolan har ett starkt fokus på hållbar utveckling och har fått flera utmärkelser för sitt miljöarbete.
OV Helsingborg erbjuder en bollförskola vid Västra Ramlösa skola för barn födda 2018–2019. Träningarna sker på lördagar kl. 11–12 och ger barnen en lekfull introduktion till bollspel och rörelse.
Föreningen Ramlösabor arbetar med att bevara och utveckla Ramlösas kulturarv och unika karaktär. De är även en röst gentemot kommunen och andra aktörer när det gäller framtiden för området.
SPF Seniorerna Råå–Ramlösa är en del av en av Sveriges största seniororganisationer. Föreningen arrangerar aktiviteter, möten och utflykter för seniorer i området.
Ramlösa Södra FF är en lokal fotbollsklubb som bildades 2007 genom en sammanslagning av Helsingborgs Södra BIS och Ramlösa BoIS. Hemmamatcher spelas på Hedens IP och Ättekulla IP.
FC Helsingborg är en innebandyklubb som har sitt ursprung i Ramlösa IBK. Klubben tävlar i Svenska Superligan och har både herr- och damlag samt ungdomsverksamhet.
Amptown Recording Studio ligger på Dannfeltsgatan 12 i Ramlösa och drivs av Rainer Neuman. Här spelar lokala musiker in sin musik i en professionell miljö.
Ramlösa erbjuder alltså betydligt mer än bara vacker natur och historia – här finns ett rikt föreningsliv och starkt lokalt engagemang.
Ramlösaparken är en dalgång, bevuxen med lövskog, som sträcker sig en dryg kilometer från västra delen av Ramlösa till centrala delen av Ramlösa. Den ostligaste delen av Ramlösaparken kallas ofta för Brunnsparken, och det är här hälsokällan och alla de berömda husen ligger, samt det stora Brunnshotellet.
Ramlösaparkens träd består till stor del av hästkastanjer, men andra lövträd förekommer också i stora mängder. Hela parken är skyddad som byggnadsminne, precis som husen som ligger ovanför dalen. Ramlösaparken är intressant då den blandar klassisk engelsk parkstil med slingrande stigar och öppna gräsytor med mer strikta planteringar och tuktade häckar nära det Stora Hotellet. Det är det avgjort grönaste området i Ramlösa, men resten av stadsdelens grönska kommer sig av de många villaträdgårdarnas stora träd och buskar.
Ramlösaparken har tre officiella ingångar – en som ligger i östra delen och som leder från Södra Brunnsvägen in till Brunnsallén och alla hus som ligger där. Nästa ligger norr om den första ingången och mynnar även den ut mot Södra Brunnsvägen, fast norrut. Den tredje ingången ligger i västra delen av parken, och den utgörs av grindar som delar av de nyare bostadsområdena från de äldre husen som ligger inne i parken.
Ramlösaparken är en naturlig mötesplats för människor i alla åldrar som bor i Ramlösa med omnejd. Detta medför att parken har en väldigt blandad mix av folk som man kan hitta här. Man kan få se allt från småbarnsföräldrar som har picknick till pensionärer som spelar boule, eller ungdomar som spelar fotboll och vardagsmotionärer i löparspåren. Ramlösaparken är välkänd bland lokalinvånarna som en perfekt plats att träna på, då speciellt löpträning. Kanske är det något att göra med dess gamla stämpel som kurort som får människor att träna här? Mer troligt är det att det är en fantastiskt vacker plats att välja för en joggingtur, men man vet ju aldrig.
Med tanke på att det rör sig mycket ungdomar här på kvällar och nätter, speciellt på helgerna, så kan det vara en god idé att vara försiktig efter mörkrets inbrott. Brottsligheten är ganska låg i området som helhet, men det skadar inte att vara försiktig.
Har du ett bra tips på en länk som passar in här så maila oss gärna!
Ramlösa har förekommit i en mycket uppskattad Eva Rydberg-fars från 2008, Rabalder i Ramlösa. Den handlar kortfattat om en tjänstepiga som av misstag tas för att vara en av läkarna på den berömda kurorten, och i sann farsstil så snurrar handlingen snabbt iväg och blir helt vansinnig. Den spelades upp under 2008 på Fredriksdals teater i Helsingborg.
Birger Sjöberg flyttade 1918 in i Ramlösa och bodde här tills sin död. Han bodde i parken i Villa Daghill. Det finns numera en minnessten till hans ära i brunnsparken.
Den folkkära tv-kocken Tina Nordström bor numera i Ramlösa. Hon inledde sin karriär, endast 8 år, på Ramlösa Wärdshus som då drevs av hennes föräldrar.
Ramlösa.se startades 2010 av Dan Nilsson (jag!). Jag är född och uppvuxen i Ramlösa (på Humlegården för att vara exakt) och har spenderat en stor del av min barndom i Ramlösaparken. Min låg- och mellanstadietid spenderades såklart på Västra Ramlösa skola medan högstadiet spenderades på Elinebergsskolan.
Detta är min hyllning till den ort som fostrat mig och planen är att presentera nyheter för de boende i Ramlösa samt möjliggöra en mötesplats för dem på Internet.
Väl mött,
Dan Nilsson
Ramlösa.se är helt ideell och har inga avsikter att tjäna några pengar.
Vi är på inga sätt förknippade med varumärket Ramlösa eller dess produkter. Söker du deras hemsida ska du gå in på www.ramlosa.se utan prickar.
Tanken med Ramlösa.se är att skapa en mötesplats för de boende och för de som tycker platsens historia och kultur är spännande att diskutera och lära sig mer om.
Detta ska jag åstadkomma genom att erbjuda ett forum för diskussioner, låta de boende på orten skriva sina egna nyheter om vad som händer samt lyfta fram bra företag som ligger i Ramlösa.
Jag tänkte även försöka presentera Ramlösas historia och hitta rolig fakta om orten och Ramlösaparken för de som tycker sådant är spännande och intressant!
Självklart kommer jag skriva nyheter och reportage om alla roligheter som evenemang som händer på orten också.
I den östra delen av Ramlösadalen ligger Vattenpaviljongen eller Brunnspaviljongen som den också kallas. Denna byggdes mellan 1919 och 1921 i närheten av den ursprungliga järnkällan.
Paviljongen är utgångspunkt för de flesta evenemang som hålls i Ramlösaparken, bland annat Brunnsdagen som anordnas varje sommar. Framför paviljongen finns en stor gräsplätt som är perfekt för picknickar och soldyrkande på sommaren, men tack vare de branta sluttningarna upp mot Brunnsallén kan man även nyttja platsen på vintern med pulkaåkning. Något som är mycket populärt bland barnfamiljer i området.