Johan Jacob Döbelius, guvernmentsläkare och medicinprofessor vid Lunds Universitet, var den som först insåg potentialen hos vattnet i Ramlösa. Han tog hjälp av guvernör Magnus Stenbock i Skåne och fick både tillstånd och hjälp att röja undan runt brunnen. Den invigdes den 17 juni år 1707.

Hälsobrunnen skulle senare utökas med både klinik och ett sjukhus dit många människor kom för olika krämpor. De fick ”dricka brunn” som det kallades, och vattnet sades kunna hela alla möjliga åkommor och problem. Allting ifrån kräkningar, diarré, huvudvärk till störningar i menstruationen, gikt och reumatism skulle kunna botas med hjälp av det förunderliga Ramlösavattnet.

Huruvida det är sant får man nog ta med en nypa salt, men vi vet idag att vattnet är järnhaltigt, vilket är nyttigt, samt vitaminberikat. På den tiden var det att likställa med att åka på spa idag, men Ramlösa var dessutom ett ”trendigt” spa. Hit kom folk från de högre samhällsklasserna, även friska människor, för att roa sig. Brunnen blev hälften kurort och hälften festort (inte olikt resmål som Bad Gastein i Alperna).

I mitten av 1700-talet lät man bygga ett korsvirkeshus för att husera gäster till brunnen, dock hade huset bara fem gästrum. De allra flesta som reste hit fick nöja sig med inkvartering hos någon som bodde här. Områdena runt brunnen var ganska torftigt, och det gick ju inte för sig när området strävade efter att fortsätta vara trendigt – så man bestämde sig för att renovera och restaurera.

Carl Hårleman, en väldigt känd arkitekt som bland annat hjälpt till att rita Stockholms Slott och att införa Rokokon i Sverige, var en av de som tog initiativet till att försköna och rusta upp området kring brunnen. Nya träd planterades in och området inhägnades. Detta tillsammans med nya vägar och nya gångar som anlades gjorde parken mycket mer besöksvärd och trevlig. Brunnsparken hade en riktig guldålder från det att brunnsintendent Eberhard Rosén-Rosenblad tillträdde 1760 fram till dennes död år 1796. Brunnen blev ett aktiebolag, som med ett startkapital på 16000 riksdaler antog utmaningen att bygga upp området än mer.

En riksdaler var värd 4 kronor då man 1873 började använda kronan i Sverige – och med hjälp av SCB’s prisomräknare kan man se att 64000 kronor (16000 riksdaler) 1915 är värt nästan 2,5 miljoner kronor med 2009 års penningvärde. Med andra ord var hälsobrunnen en miljonsatsning för sin tid! Pengarna började dock sina, och man fick förslaget från Achates von Platens, hovmarskalk, att arrendera marken i 50 år.

 I samarbete med brunnsläkare Eberhard Munck af Rosenschöld drev Achates von Platens nu in brunnen i en ny glansperiod, då källan frekvent besöktes av kungligheter såsom Oscar I. Carl von Dannfelt investerade en hel del pengar i anläggningen, och har idag en gata i Ramlösa uppkallad efter sig (Dannfeltsgatan). 1840 fick källan och brunnen ett bakslag när både Dannfelt och Rosenschöld plötsligt gick bort. En tid av förvirring skulle då följa, som varade fram till 1855 då en ny stor ägare trädde fram – ryttmästaren Rudolf Tornérhjelm stod i spetsen för de som tog över brunnen.