Foto av Hakandahlstrom Wikimedia Commons

Brunnsparkshotellet kallas även för det Stora Hotellet. Det är inget hotell längre, utan tjänar som kontor idag. Det är ett gigantiskt stort trähus, ett av Skandinaviens största trähus, målat i gul färg med vita kolonner och fönsterkarmar. Huset är i två våningar och står på en grund av helsingborgstegel.

Det ursprungliga Brunnshotellet byggdes år 1807 av den dåvarande ägaren, Achates von Platen. Då var hotellet en korsvirkesbyggnad, även då i två våningar. Det hade en stående träpanel som fasad och två envåningsflyglar som tillsammans hyste 20 gästrum och kammare. Det gamla Brunnshotellet brann ned till grunden den 17 juli 1879. Johan Erik Stenberg, arkitekt, började skissa på ett nytt hotell som skulle ersätta det gamla. År 1880 stod detta klart, och det står alltså kvar än idag.

Under åren har man byggt ut hotellet, bland annat byggde man ut matsalsverandan vid hälsobrunnens 200-årsjubileum 1907. Hotellet och hälsobrunnen fick se sig besegrade av Ramlösavattnet, och verksamheten trappades ner mer och mer under åren efter 1912 då fabriken byggdes. Hotellet hade dock en viktig funktion att fylla i historien – Brunnshotellet fick bli mottagningsplats för judiska flyktingar under andra världskriget. Sammanlagt passerade 13000 flyktingar genom Helsingborg, och många av dem togs emot just vid Ramlösa Brunnshotell.

Mellan åren 2005 och 2006 genomgick Brunnshotellet en rejäl ansiktslyftning invändigt, med en totalrenovering som danska arkitektkontoret Tegnestuen stod för. Hotellet är, tillsammans med en stor del av byggnaderna i Brunnsparken, skyddade av Kulturminneslagen. Byggnaden är en otroligt vacker och sevärd plats att besöka, speciellt på sommaren, och den gör väldigt trevliga semesterbilder.

Runt om i parken kan man även hitta små skyltar med intressant text och fakta som man kan lära sig massor av på sin resa genom Ramlösa.

Foto av Jsdo1980 Wikimedia Commons

Nedanför huvudgatan Brunnsallén ligger Ramlösadalen. Det är här nere du hittar Ramlösakällan och en mycket vacker promenadstig som sträcker sig längs Lussebäcken.

Här kan du mata änder och se de gamla avsmaknings-inrättningarna från tiden när källan var välbesökt. Här ligger också vattenpaviljongen som är mycket vacker och pampig och väl värd ett besök.

I den östra delen av Ramlösadalen ligger Vattenpaviljongen eller Brunnspaviljongen som den också kallas. Denna byggdes mellan 1919 och 1921 i närheten av den ursprungliga järnkällan.

Paviljongen är utgångspunkt för de flesta evenemang som hålls i Ramlösaparken, bland annat Brunnsdagen som anordnas varje sommar. Framför paviljongen finns en stor gräsplätt som är perfekt för picknickar och soldyrkande på sommaren, men tack vare de branta sluttningarna upp mot Brunnsallén kan man även nyttja platsen på vintern med pulkaåkning. Något som är mycket populärt bland barnfamiljer i området.

Foto av Jsdo1980 Wikimedia Commons

Vid den öppna gräsytans mittpunkt, mot dalbranten, ligger den gamla alkaliska källan. Denna är innesluten av en konstgjord grotta, numera inhägnad av ett stängsel.

Denna källa upptäcktes av en slump i slutet av 1800-talet när man sökte salthaltigt vatten. Man blev först besviken eftersom man inte hittade det man sökte, men sedan insåg man att det man hittat var ännu bättre och detta blev början på en ny affärsidé. Man anlade faktiskt en fabrik i Ramlösadalen där man tappade vattnet på flaskor, men denna revs i samband med att man flyttade verksamheten till större lokaler.

Det är denna källa som gav upphov till det vatten vi idag dricker på flaska från Ramlösa.

Foto av Jesper Olsson

Järnkällan är anledningen till att fenomenet Ramlösa Brunnspark uppstod. Här sipprar det välgörande järnvattnet fram ur sandstenen, fritt för alla sjuka tillresta att dricka av. Självklart kan även du ta en slurk av vattnet, men vi varnar dock för att det är mycket järnrikt och smakar nästan som blod.

De som reste till Ramlösa för att bo på kurorten drack upp till 8 liter av vattnet varje dag för att tillgodogöra sig dess helande effekt. Vattnet innehåller 0,0190 mg järnkarbonat per liter vatten.

Enligt brunnsintendenten Pehr Unge (1796–1810) hade vattnet visat sig verksamt mot följande sjukdomar: äckel och kräkning om morgnarna, förstoppning, kolik, slem och sömnlöshet, cardialgi och halsbränna, väderspänningar, maskar, mjältsjuka, hysteri och konvulsioner samt oordningar i menstruationen, gikt, reumatism, kontrakturer, lidanden i urinvägarna, lamhet och även hudsjukdomar. Han anför också ett par bröstsjukdomar som har blivit hävda av vattnet. (Källa Wikipedia)

Foto av Jsdo1980 Wikimedia Commons

Från Ramlösadalen leder den så kallade Filosofiska gången upp på den andra höjden. Du hittar till denna genom att ta dig till den alkaliska källan och gången upp till gatan norrut om parken. Välj att gå in i den något undangömda gången som går rakt in i skogen upp för en liten kulle.

I gången möter du blandad lövskog som förr dominerades av ekar och därför kallades Ekebacken, men numera har inslaget av bok ökat. Längs gången kan man se flera initialer inristade i träden, då detta var ett populär romantiskt promenadstråk under hälsobrunnens dagar.

I början av Filosofiska gången står en runsten, donerad till och utformad av 1700-talsarkitekten Carl Hårleman, där han tackar för en uppfriskande vistelse.

Carl Hårleman var en av arkitekterna bakom Stockholms Slott. Han uppförde denna runsten 1750 som tack för sin tid i Ramlösaparken. Han deltog även aktivt i arbetet med att göra parken en vackrare och bättre plats.

Foto av Joakim Jardenberg på Flickr

Brunnslasarettet består av två byggnader där den äldsta byggdes 1835 och ritades av arkitekt Fredrik Blom. Byggnaden är i två våningar, murad i gult tegel med kryssförband och valmat sadeltak. Den har vita profilerade våningsband som i bottenvåningen bryts av fönstrens kornischer, även de vita. Övervåningens fönster har däremot raka murade valv. Huvudentrén är placerad i byggnadens västra fasad och är omgiven av vita pilastrar med svarta baser, som bär upp en profilerad kornisch med texten ”LASARETT”.

Den östra långsidan har en tillbyggnad i två våningar som tillfördes byggnaden 1928. 1982 fanns planer på att byggnadsminnesförklara byggnaden, men på grund av dess dåliga skick, blev detta aldrig verklighet. Den andra byggnaden är lasarettets annex, vilket byggdes 1885. Det är en byggnad i två våningar vars fasader är klädda i gulmålad liggande pärlspontspanel med vita knutar och våningsband. Omfattningar, balkonger och andra byggnadsdetaljer är även de vita. Huset täcks av ett valmat sadeltak belagt med röda enkupiga tegelpannor.

Källa Wikipedia.se

Foto: Jesper Olsson

Denna villa byggdes 1800 och var residens för överläkarna som arbetade på Ramlösa Hälsobrunn.

Numera används villan som en privat bostad.

Här öppnades portarna 1880 och man erbjöd ett första klassens badhus med många olika behandlingar.

Under parkens storhetstid erbjöds varma bad, kallvattensbassäng, gyttjebad, massage, elektriska ljusbad, ångskåp m.m. I princip som ett modernt spa med andra ord.

Man byggde till badhuset 1919 men idag så är det omvandlat till bostadsrätter.